Jag har mått fruktansvärt dåligt

Godkväll på er finisar, hoppas att ni har det bra i värmen! Jag personligen älskar sommar och sol men nu har det blivit för mycket även för mig så jag kan öppet och ärligt säga att jag längtar till hösten.

På tal om öppet och ärlig så är det precis vad jag tänker vara och det är jag alltid härinne, det finns enligt mig ingen mening med att försköna saker och ting utan livet går upp och ner för alla. Ni som tittar in här regelbundet vet att jag inte alltid mår så bra men jag kämpar på, jag har min fina familj och mina nära och kära som alltid lyssnar när jag behöver få ur mig något. De finns alltid där, jag är så tacksam! <3

Den senaste månaden, alltså egentligen hela juli mer eller mindre så har jag rent ut sagt mått hemskt dåligt. Jag har varit ledsen, förbannad, orolig, allt på samma gång. Allt började med avslag på både parkeringstillstånd (igen) och personlig assistans. Dessa beslut kom såpass nära inpå och även om jag innerst inne vet hur samhället ser ut idag när det gäller dessa insatser så gör det ändå så ont att få det där slaget i ansiktet. Något som egentligen ska vara självklart blir omöjligt. Men detta är inte det enda jag har mått dåligt över.

I slutet på juni gick jag ut med att jag fått besked om att jag kommit in på min utbildning som jag sökte vid Affärshögskolan här i stan, jag blev jätteglad och tänkte att allt var frid och fröjd; jag skulle få påbörja en fin utbildning som jag hoppas kommer ge mig ett bra jobb inom det jag vill arbeta inom. Den här utbildningen är CSN-berättigad så jag sökte studiemedel redan dagen efter när jag fått reda på alla poäng som skulle rapporteras för att vara ute i god tid, i och med att jag skulle börja studera så kan jag förstås inte ha kvar föräldrapenning så att CSN skulle gå igenom var avgörande för mig. Utgifterna försvinner ju inte dessvärre så någon form av inkomst är som sagt avgörande. Jag tänkte egentligen inte mer på det utan inväntade besked från CSN tills några dagar senare då det stod att jag enligt skolan inte har tagit tillräckligt många poäng men att de ska ta ett beslut så snart som möjligt. Jag kan erkänna att jag har dålig koll på regler som de har eftersom jag inte haft så mycket med dem att göra egentligen så jag blev ett stort frågetecken, hur skulle jag kunna ha tagit poäng när utbildningen inte ens har börjat?

Jag fick snart förklarat för mig att det här handlade om den universitetsutbildningen jag påbörjade år 2013 men som jag efter ett par månader valde att hoppa av pga olika anledningar. Tydligen kan man då bli nekad studiemedel tills man har tagit igen de poäng som fattas vilket då skulle betyda att jag får börja höstens utbildning utan någon som helst inkomst och det förstår nog de flesta att det inte går. Däremot fick jag reda på att om man har särskilda skäl till avhopp så kan man uppge dem och helst även styrka uppgifterna med ett läkarbetyg så sagt och gjort, innan CSN hann ta ett beslut valde jag att ligga steget före; jag bokade en tid med min läkare på vårdcentralen och skrev själv ihop ett personligt brev tillsammans med bifogat läkarintyg. Nu kunde jag inte göra mer från min sida.

Den här väntan har varit hemsk, jag har gråtit, haft ångest, svårt att sova för jag har bara tänkt. Nu när jag väl kommit in på den utbildning jag vill så skulle jag kunna hindras från att gå den pga ekonomiska skäl som då grundar sig på ett avhopp jag gjorde 2013. Jag tänkte såklart tillbaka på den otur jag haft ett tag och ju längre tiden gick utan beslut desto mer hopplöst kändes det.

Nu börjar det dra ihop sig, utbildningen ska börja 20 augusti så jag valde att mejla till CSN igår under förmiddagen för att se hur min ansökan låg till och förklarade läget och min oro. Normalt svarar de inom tre arbetsdagar så jag försökte släppa tankarna för en stund. efter lunch får jag ett mejl om att de har besvarat min fråga och jag får en länk att klicka på; jaha nu kommer mitt avslag var det enda som for genom huvudet..

Jag blev beviljad studiemedel! 😀 Alltså den lyckan mina vänner, den var och är obeskrivlig. Jag kommer kunna läsa utbildningen utan att behöva tänka på att stå där utan pengar. De valde att bevilja min ansökan just pga att jag kunde redogöra för varför jag hoppade av och det var giltiga skäl, jag kunde också utan problem tala om varför jag skulle klara den här utbildningen istället. Så trots saknade poäng så löste sig allt och jag är så lycklig! Jag har egentligen så mycket mer att berätta vad gäller roliga saker i höst, men jag tänker att jag tar det imorgon för det här blev redan väldigt långt. Ni vet hur jag är, jag vill dela allt med er varesig det är jobbigt eller roligt!

Tack för att du läste! <3 Glöm inte att prenumerera på bloggen och följa mig på mina övriga sociala medier nedan.

@morsanpahjul.se

Morsan på hjul
                                                                                                     

Tagged , , , , , , , ,

6 thoughts on “Jag har mått fruktansvärt dåligt

  1. Hej Frida.Du skriver så man riktigt känner hur du känner dig..det är galet jobbigt att vänta på beslut och ännu värre när man inte kan koppla bort det. Håller med dig om att allt inte känns frid och fröjd även det om utåt sett ser prima ballerina ut. Orolig när man inte har något att oroa sig för..det är min vardag. Det känns mer när man är ledig och har inte så mycket annat som distraherar. Då funkar det med att man rör på sig så känns det inte lika mycket. Oron sitter i hjärttrakten.❤️Idag var jag i Himna och passade på att simma, jätteskönt, då kunde jag koppla av och njuta av det svalkande vattnet. Jag är verkligen en pool/bassäng fantast framför sjö/hav. Det är lugnast så..så jag inte behöver oroa mig så mycket..Skriv gärna mera för jag läser med stort nöje..❤️❤️❤️

Kommentera