"Det är väl inte ditt barn?"

Från dag ett efter förlossningen har det aldrig varit några konstigheter med att jag numera är mamma och har ett litet liv att ta hand om, naturligtvis har det känts och känns fortfarande stundvis overkligt. Det gör det säkerligen för alla mer eller mindre eftersom det är en händelse som förändrar så mycket, livet får en helt ny mening <3

Det jag menar är mer att för mig är det inte konstigt att ha barn fast man själv har någon form av funktionsnedsättning, men där är inte jag och samhället överens och det är något jag märker dagligen när jag är ute med sonen i vagnen. Det hinner nog inte gå mer än ett par minuter mellan varje blick man får från folk som man möter, ihållande frågande och väldigt chockande blickar. Men dessa rör mig inte i ryggen längre utan det var mest början när jag inte var van för nu vet jag att det helt och hållet handlar om att det fortfarande är väldigt ovanligt att någon i min situation ens skaffar barn så det är någonting som sticker ut. Det kommer man aldrig undan och folk blir därför förvånade och kanske råkar titta till den där extra sekunden men det besvarar jag alltid med ett leende och får oftast ett tillbaka 🙂

Men så finns det dessa personer som inte stannar vid att bara titta lite extra, bara den senaste veckan har jag fått en och samma fråga från flera olika personer ”oj vilken sötnos, är du barnvakt för det är väl inte ditt barn?”. Jag blir lika chockad varenda gång och även där handlar det om kunskapsbrist men det är faktiskt en fråga som sårar mer än de som inte är i min situation någonsin kommer att förstå. När jag i min tur svarar att det visst är min son så får personerna i fråga ögon stora som tefat och kan ibland fortsätta med följdfrågor som ”men hur klarar du det själv eftersom du sitter i rullstol?”, ”reder du verkligen ut det på egen hand?”.

Än en gång visar det tydligt att det är så mycket kunskap som saknas kring föräldraskap och funktionsnedsättningar och det kan jag acceptera, men jag accepterar inte att folk drar egna slutsatser som de dessutom måste säga högt. Det ger snarare signaler om att det inte skulle vara tillåtet att ha barn när man har en fysisk funktionsnedsättning.

Sedan ska vi såklart inte glömma de som bara ger mig ett stort leende och ibland kan ge kommentarer som ”vad duktig du är”, ”så inspirerande att se och det går ju hur bra som helst!”. Det värmer i hjärtat även om jag kan bli chockad där med, för det är nog inte så ofta en icke funktionsnedsatt får höra det när dem är ute med barnvagnen. Eller hur?

Jag skulle gärna råda bot på all okunskap kring detta, kanske genom att föreläsa just om kombinationen funktionsnedsättning och föräldraskap? Något att fundera på helt klart för tyvärr kan liknande kommentarer leda till att man inte vågar skaffa barn för att man inte vill höra det. Alla är inte som jag och säger ifrån när något inte känns okej, det är något man får träna på och det går inte över en natt. Jag vill visa att det går att vara den bästa föräldern för våra barn även om man har en funktionsnedsättning, att allt går bara viljan finns.

Kram! <3

 

5 thoughts on “"Det är väl inte ditt barn?"

  1. Jag vill börja med att säga att jag tycker de är starkt och tycker de är otroligt modigt och du verkar ju klara de utmärkt med din son för han är ju världens sötaste <3 men måste få fråga på grund av min okunskap och gärna vill ha mer kunskap om just detta, hur gör du för att kunna ta dig fram med rullstolen och vagnen? är de en specialbeställd eller är de bara en vanlig vagn med reglerbart styre? som sagt är bara nyfiken och tänkte mest att du skulle kanske kunna förklara så jag får mer förståelse

    1. Åh tack snälla! <3
      Självklart får du fråga, jag berättar mer än gärna.
      Vagnen är en helt vanlig som vi köpt men just som du är inne på så går det att reglera handtaget så att det passar både mig och min man beroende på vem som kör. Sedan fick jag beviljat en elrullstol i våras vilket underlättade allt, då styr jag elrullstolen med ena handen och kör vagnen med andra 🙂

      Ha en fin helg! <3

  2. Fy för folk! Spela roll om man sitter i rullstol eller inte. Det kanske va kämpigare i början att komma på sätt som fungerar för dig men du är grym! Låt folk titta och stirra. Dom har inget bättre för sig.

    Fortsätt vara en fantastisk mamma ❤

    1. Tusen tack för dina ord! Man kommer aldrig ifrån att det är mer kämpigt på många sätt när man själv har en funktionsnedsättning och samtidigt ska ta hand om ett litet liv. Men man får hitta rutiner och sätt som fungerar, man är inte en sämre förälder för det som många tyvärr verkar tro.

      Återigen tack, ha en jättefin helg! <3

Kommentera