När funktionsnedsättningen gör sig extra påmind

Det är relativt sällan som jag tänker på att jag faktiskt har en funktionsnedsättning, jag vet naturligtvis att den finns där men det är inte så ofta som den är ett stort hinder för mig i vardagen. Men då och då dyker det upp tillfällen då den gör sig påmind och då blir det oftast rejält och nu är det ett sådant tillfälle.

Jag blev ju tillslut efter alla års kämpande beviljad en elrullstol och det har underlättat enormt mycket för mig och har fått mig att känna mig fri helt enkelt. Men för ungefär en vecka sedan så blev något knasigt med den och bestämde sig för att sluta fungera när jag skulle svänga åt höger, antingen tog den vänster istället eller så stod den bara och tuggade så jag fick snällt ringa till hjälpmedelscentrum för att få den reparerad. Hon lade in en arbetsorder förra fredagen och en tekniker skulle höra av sig snarast. Dagarna har gått och inte ett ljud så nu fick jag börja ringa och tjata eftersom jag är i stort behov utav den. Fick till svar att hon skulle ringa teknikern och sedan ringa tillbaka efter en liten stund. Detta var runt 10:30 och en liten stund för mig är inte timmar. Men som tur var så ringde ändå teknikern själv vid 15-tiden och kollade så att jag var hemma.

Väl här så konstaterar han att det med största sannolikhet är motorn som måste bytas ut så han tar med sig elrullen till verkstaden. Jag frågar lite försiktigt om han vet på ett ungefär när i tiden den kan bli kvar och får till svar att det kan ta ca två veckor men i bästa fall ”bara” en vecka beroende på hur fort de kan få hem en ny motor. Sedan var det tack och hej.

För det första; maximal otur att elrullen bestämde sig för att lägga av precis när mannens semester är slut. Jag klarar mig med min manuella men det blir tio gånger svårare nu när jag även har vår son att ta hand om också, tack och lov att mina föräldrar hittade en bärsele till mig iallafall så den används flitigt för att jag ska kunna ha båda händerna fria.

För det andra; När man ringer om att ett hjälpmedel är trasigt, är det inte ganska akut då? Och jag själv som jobbar inom service vet vikten av att absolut inte lova återkoppling snarast när man själv som kund får ringa tillbaka efter flera dagar ändå för att man inte hört något mer. Då blir det ännu mer frustrerande när man får besked att det kan ta upp till två veckor till innan den är fixad. Vi ska nämligen iväg med husvagnen nästa helg då det är marknad i Loftahammar och tanken var att jag skulle använda elrullen då för smidighetens skull men det hinner ju troligtvis inte gå i lås.

Dessutom en så simpel sak som att jag har tid för sonen på BVC på tisdag blev genast mycket knepigare att lösa men envis som jag är så är det självfallet att jag på något sätt skulle löst det ändå men nu hade jag turen att min kära mor kunde följa med oss dit <3

Som att det här inte vore nog så var även hissen här i lägenhetshuset ur funktion under tidiga eftermiddagen men som tur var så hade jag inga viktiga ärenden idag men bara detaljen att den varit ur funktion inte bara en eller två gånger, utan flertal gånger sedan vi flyttade hit. Så jag gjorde precis en skrivelse till hyresvärden att de får prata med hissbolaget om att hissen bör kollas över ordentligt som omväxling.

Dessa situationer gör mig påmind om att jag har min funktionsnedsättning och det är tufft men jag krigar på. Det måste man för att komma någon vart idag.

Nu blir det mys med sonen <3 Hoppas ni har en något bättre torsdag än vad jag haft hittills!

Kram! <3

Kommentera